Om Lankavatara Sutra

Lańkāvatāra Sūtra

·      Hela titeln, översatt från originalets Sanskrit är: ”En Mahāyāna Sūtra kallad Lańkāvatāra innehållande den ädla ortodoxa Buddhistiska undervisningen”.

·      Lańkāvatāra, är ordagrant ”Träda in i Lańka”. Sri Lanka var ett starkt fäste för Mahāyāna och Yogaçāra på den tiden, innan det blev ett Theravada land.

·      Lańkāvatāra är bara – liksom många andra sutror – en samling anteckningar ihopsatta utan system. 

·      Det är en viktig sutra då den innehåller doktrinen för Sinne-Alena/Yogaçara, Tathagatagarbha[1] ochAlayavijnana[2].

·      Modern forskning visar oss att det inte var Bodhidharma/Dámó som förde sutran med sig från Indien som den populära sägnen säger. Han trodde dock bevisligen att det var den enda existerande sutran i Kina och överlämnade därför sin kopia[3] till Hui K’e, när han ärvde roben och skålen som den andre Patriarken i Chán-sekten. 

·      Den dök först upp i Kina med ankomsten av munken Dharmakṣema i Dun Huang.

·       Det gjordes fyra olika översättningar till kinesiska, den första a.d. 420 av Dharmarakṣa i fyra delar (förlorad), den andre av Guṇabadra också i fyra delar, den tredje av Bodhiruci i tio delar 513 och den sista i sju delar a.d. 704 av Śiksānanda. Den andre i fyra delar är förmodligen den som Dámó använde och den vanligaste när det gäller studier, men den sista ses som den mest tillgängliga. 

·      Huvudtemat i sutran är den Världsärades svar till sin lärjunge Mahāmati’s 108 frågor (Ashħtţottaram praśnaśatam) och Buddhan inleder det med ett löfte om att tala om sin inre insikt (pratyātmagatigoçara). Syftet är det samma som hjärtat i Chán: Att peka direkt på Sinne genom inre perception och självförverkligande. 

·       Den kan ses såsom tillhörande en sutra-trilogi: Diamant Sutra/Vajracchedikā Prajñāpāramitā Sūtra som lär ut frigörelse från dharmas (objekt), Hjärt Sūtra/Prajñāpāramitā Hṛdaya Sūtra som lär ut tomheten i dharmas medan Lankan lär ut icke-projektion av dharmas. Så man kan se dessa som en gradvis praktik passande de flesta människor. Detta leder till att det inte kan finnas några dharmas som kan vara tomma eller att frigöras från om vi inte gav upphov till idén att de existerade eller var tomma eller icke-tomma….

·      Den beskriver fem dharmas: Form, Namn, Projektion/Särskiljning, Korrekt Kunskap och Sådanhet.

·      Tre former av verklighet: Föreställd, Beroende och Perfekt Verklighet.

·      De åtta formerna av medvetenhet: fem former av sinnligt medvetande, idémässigt medvetande, viljan eller själv-medvetande samt lager-medvetande (alāya-vijnāna).

[1] "Embryo" (garbha) av den "således-gångne" (Tathāgata).

[2] Lagermedvetandet.

[3] Den i fyra delar, översatt av Guṇabhadra, 394-468.

Ur Laṅkāvatāra Sūtra kap 69

Buddhan sa till Mahāmati, ”Jag undervisar inte om icke-existensen av frigörelse, inte heller faller jag för åsikter om tillvaron som uttryck för Buddha-kunskapens högre verklighet.

Det är snarare för att hjälpa varelser som har varit knutna till existensen sedan begynnelselös tid att övervinna deras rädslor (som jag undervisar).

Till de som sitter fast i åsikter om en högre verklighet, lär jag ut frigörelse, Mahāmati. 

Jag undervisar inte om egen-tillvarons egenskaper. Snarare, Mahāmati, fokuserar jag på det personliga förverkligandet av frigörelse, på att trancendera vilsna åsikter, på att trancendera åsikter om vad som existerar eller inte existerar vilka är perceptioner i ens eget sinne, på att vinna den trefaldiga befrielsen, på att bli märkt med Sådanhetens märke, på att undersöka egen-tillvaron grundad på personlig insikt, samt på att trancendera åsikter om existensen eller icke-existensen av vad som är verkligt.”