Hjärt Sutra
Hjärtsutran
Prajñāpāramitā Hṛdaya Sūtra - प्रज्ञापारमिता-हृदय-सूत्र
Xīn Jǐng - 心经
Kommentar till Hjärtsūtran
Dharmatal av Dào Chuán (Míng Bǎo) Vaiśākha 2544 (2002)
Hjärtsūtra ingår i en grupp av sūtror som kallas Prajñāpāramitā[1], där den är den kortaste. Detta är förmodligen orsaken till dess popularitet. Tyvärr kan man säga att den ”missbrukas” eftersom man refererar till den alldeles för lättvindigt och utan egentlig kunskap om betydelsen av dess innehåll. Förmodligen för att det är den kortaste sūtran. Dess synbarligen enkla anti-logik gör den dessutom till en fara för nybörjare på Vägen då de med sitt empiriska intellekt strax tror sig förstå dess djupare esoteriska innebörd. I verkligheten krävs det många års enträgen meditation, eller en särskilt gynnsam återfödelse, för att kunna tränga in i sitt innersta, till Icke-Jaget[2], till Buddha-naturen[3], och först då börjar man skymta den verkliga innebörden av denna sūtra.
Det mest missbrukade citatet från Hjärtsūtra är “Form är Tomhet och Tomhet är inget annat än Form” ???; hur många kan ärligt säga att de begriper något som helst av detta? Det brukar alltid resultera i någon sorts akademisk utläggning. Detta blir alltid fel. Jag skall här återge en tolkning av en Amerikansk lärare, Shí Míng Zhēn:
"Form är världen sedd genom det fördomsfulla egot. Det är Saṃsāra, illusionen om att vad som i grunden är flytande fixeras i konkreta enheter; och, naturligtvis, eftersom enheten som skapar fixeringen också är illusorisk, utgör det också den godtyckliga värderingen av dessa former, människor, platser och ting i individens omgivning.
Tomhet är världen sedd direkt, utan det fördomsfulla egot. Det är Nirvāṇa, verklighet upplevd av Buddha-naturen. När man upplever Upplysning[4] ser man världen just så som den är... ett continuum av icke-värderade fenomen men utan tids-perspektiv. Det är samma värld, men sedd annorlunda, utan bedömningar."
Så hur många förstår detta? Nej, liksom Jiànxìng inte kan beskrivas tillfredställande med ord är även Hjärtsūtra något som måste upplevas intuitivt i meditation. För att få en greppbar förståelse av Tomhet/ Śūnyatā är det bättre att studera en annan sūtra i Prajñāpāramitā gruppen, nämligen Diamantsūtra, Vajracchedikā Prajñāpāramitā Sūtra - den sūtra som fick Huì Néng, den Sjätte Patriarken av Chán, att få en glimt av Upplysningen.
Förklaring: De sex pāramitā's, de sex perfektionerna, är de sex träningsmetoderna för upplysning; 1/Dana (välgörenhet), 2/ Śīla (disciplin), 3/ Kṣānti (uthållighet), 4/ Vīrya (mål och utveckling), 5/ Dhyāna (meditation), 6/ Prajñā (visdom).
Prajñāpāramitā är de två sista av de sex pāramitās, bestående av den perfekta tillämpningen av den visdom som finns inneboende i människan, genom förstörandet av alla illusioner för att kunna färdas från denna förgänglighetens strand till den andra strandens välsignelse, eller Nirvāṇa.
Nedan ges Hjärtsūtra i tre versioner, dels två traditionella västerländska, baserad på Sanskrit-originalet, dels en direkt översättning från Kinesiskan så som den sjungs i templen varje morgon över hela Kina och Kinesiska tempel över hela världen. Det är denna version vi använder i Malmö Chán Buddhist Temple. Varje Svensk stavelse motsvarar en Kinesisk stavelse/tecken. Innan man läser en sūtra så inleder man med följande text:
Sūtra-öppning ”Dharma som är ojämförligt djupsinnig,
Och gränslöst obestämbar,
Är sällsynt att möta,
Även under miljontals tidsåldrar.
Nu ser, hör, emottager och bevarar vi den,
Må vi fullständigt förverkliga Tathāgatas Sanna Undervisning.”
Version 1:
TEXTEN OM HJÄRTAT AV DEN BORTOMGÅNGNA VISDOMEN.
Översättning och tolkning Yáo Wù (Mac Djerf)
”Vördnad, O storartade ädla bortom-gångna visdom.
Den ädle Bodhisattvan Avalokiteśvara, djupt utövande den
Bortom-gångna vishetens teknik, anser förvisso att de fem betingelserna och deras egennatur i sanning är tomma.
Här, Śāris son, är form tomhet, tomhet är förvisso form.
Tomhet är inte skild från form, form är inte skild från tomhet.
Det som är form, det är tomhet. Det som är tomhet, det är form.
Sålunda förvisso även förnimmelse, varseblivning, föreställning, vetande.
Här, Śāris son, kännetecknas alla naturer av tomhet,
icke tillblivna, icke upphörda,
icke befläckade, icke obefläckade,
icke ofullständiga, icke fullständiga.
Därför, Śāris son, finns i tomheten
Ej form,
Ej förnimmelse, ej varseblivning,
Ej föreställning ej vetande.
Ej ögon, öron, näsa, tunga, kropp, intellekt.
Ej form, ljud, lukt, smak, ting, tankar.
Ej betingelser för syn ända tills
Ej betingelser för medvetande.
Ej okunnighet, ej upphörande av okunnighet,
Ej ålderdom och död, ej upphörande av ålderdom och död.
Ej lidande, dess ursprung, dess upphörande,
Ej kunskap, ej uppnående, ej icke-uppnående.
Därför Śāris son, på grund av att intet är uppnått dväljs den
insiktsfulle,
som tagit sin tillflykt till den bortom-gångna visdomen,
utan hindrande tankar.
På grund av frånvaron av hindrande tankar
är han orädd och har gått bortom felaktiga föreställningar. Fullkomligt begärsbefriad.
Alla de uppvaknade belägna på de tre vägarna som har tagit sin
tillflykt till den bortom-gångna visdomen har uppnått det fullständiga yttersta uppvaknandet.
Därför bör den bortom-gångna visdomens ordstäv förstås,
kunskapens ordstäv,
det högsta ordstävet, det ojämförliga ordstävet,
stillande allt lidande på grund av att det är sanning och
inte villfarelse.
I den bortom-liggande visdomen uttalat och lydande såsom:
O gången, gången, gången bortom, gången ytterligt bortom.
Vördade upplysning.”
Sūtran, i traditionell översättning från Engelskan
Översättning: Míng Bǎo
”Jag ärar Visdomshjärtat, Som är bortom ord, tankar och beröm, Vars egen-natur är - liksom rymden - varken skapad eller förstörd, Ett tillstånd av vishet och moral, Uppenbart för vårt inre medvetande, Vilket är upphov till alla Upphöjda, i det förgångna, i nuet och i framtiden.
Således har jag hört: Vid en tidpunkt vistades den Värld-Ärade, Vid Rajagraha, på Gamberget, tillsammans med ett stort antal Bhikṣus och ett stort antal Bodhisattvas. Vid den tidpunkten var den Världs-Ärade försjunken i en Samādhi känd som "Djup Upplysning" och samtidigt övade sig den store Bodhisattvan Āryā Avalokiteśvara i Det Stora Visdomshjärtat. Medan Bodhisattvan Āryā Avalokiteśvara var sysselsatt med att öva sig i Det Stora Visdomshjärtat, uppfattade han klart de Fem Skandhas och dessa såg han i deras egen-natur som helt tomma.
"Oh, Śāriputra, tillvaron ej skiljer sig från tomheten, Och tomheten ej skiljer sig från tillvaron, Det som är varande är i sanning tomhet, Det som är tomhet är i sanning varande. Även uppfattning, förståelse och medvetande är så. Oh, Śāriputra, alla fenomen karakteriseras utav tomheten, De har inte skapats, de har inte upphört, Utan smuts, utan renhet, Inte flera, inte färre, I tomheten ej finnes något varaktigt, Ej finnes någon uppfattning, förståelse, Ej någon föreställning och medvetenhet, I tomheten finns inget öga eller öra, Ingen näsa eller tunga, Ingen kropp och inget sinne, I tomheten finns ingen färg och inget ljud, Ingen doft och ingen smak, Ingen känsel ingen tanke, Inga referenser för att se, Inga referenser för att höra, Inga referenser för att lukta, Inga referenser för att smaka, Inga referenser för att beröra, Inga referenser för att tänka, I tomheten finns ej okunnighet, Ej frånvaro av okunnighet, Ej några handlingar, Ej frånvaro av handlingar, Ej något medvetande, Ej frånvaro av medvetande, Ej namn och form, Ej frånvaro av namn och form, Ej några sinnen, Ej frånvaro av några sinnen, Ej någon beröring, Ej frånvaro av beröring, Ej någon sinnesuppfattning, Ej frånvaro av sinnesuppfattning, Ej något begär, Ej frånvaro av begär, Ej något varaktigt, Ej frånvaro av något varaktigt, Ej någon födelse, Ej frånvaro av födelse, Ej ålderdom och död, Ej frånvaro av ålderdom och död, I tomheten finns ej något lidande, Ej anledning till lidande, Ej befrielse från lidande, Ej någon väg som leder till befrielse från lidande, I tomheten finns ej något vetande, Ej någon visdom att uppnå, Ej någonting att nå, Så en Bodhisattva lever, Avhängig av Visdoms-hjärtat, Och är helt utan begränsning, Och med Sinnet helt utan begränsning, Är han utan fruktan, Bortom alla illusioner når han slutligen Nirvāṇa, Alla Buddhor som har varit, De som är och som skall komma, Vistas avhängigt av Visdoms-hjärtat, Därför uppnår de det högsta, Det perfekta och det tomma, Visdoms-hjärtat är den stora mantran, mantran utav visdom, Och den högsta mantran av dem alla, Mantran som all sorg skall övervinna, Dessa ord är sanningen, Därför proklamerar jag Visdomshjärtats mantra, Proklamerar denna mantra: ”Om Gaté, Gaté, Paragaté, Parasamgaté, Bodhi Swaha” (Aum Gången, gången, längre gången, gången bortom Upplysning, Swaha)
”Oh Śāriputra, således bör en Bodhisattva öva sig själv i Det Stora Visdoms-Hjärtat.” Vid den stunden reste sig den Världs-Ärade från sin Samādhi och gav sitt bifall till den store Bodhisattvan Āryā Avalokiteśvara, sägande, ”Väl handlat, väl handlat! Ärade son, så är det! Så bör övandet av det Stora Visdoms-Hjärtat fortsättas. Så som det har predikats av dig applåderas det av Tathāgatas och Arahats.” Således talade den Värld-Ärade med glädjefyllt hjärta till den ärade Śāriputra och den store Bodhisattvan Āryā Avalokiteśvara tillsammans med hela församlingen, och världen av Gudar, Människor, Asuras och Gandharvas, Alla prisade de den Världs-Ärades tal.
Sūtran, kort version, i översättning från Kinesiskan
Översättning: Míng Bǎo
I översättningen har orden och rytmen anpassats till melodin så som den sjungs i de Kinesiska templen, vilket ibland ger en märklig svenska. Bindestrecken delar upp orden i stavelser då varje stavelse skall markeras av ett slag på träfisktrumman.
Försångare: Jag vördar Hui Shang Fó Púsà (x 3)
Det djupa Vis-doms-hjär-tats skrift
Alla: Med käns-lans Púsà, Såg djupt i Vis-doms hjär-tat och såg de fem skandhors tom-het,
Skär bort all svår nöd, Shë-li-zö.
Form är som rymd, rymd är som form,
form är just rymd,
rymd är just form;
Känn tänk vill vet, är just så här.
Shë-li-zö, var-je ting är tomt:
Ej fött ej dött,
ej orent ej rent,
ej stort ej smått.
Så rymd är ut-an form,
tänk ej det är vist.
Ej kropps-or-gan, kropp, tanke.
Ej färg ljud, lukt, smak, tryck, ting.
Ej se värld, och ing-en sin- lig värld.
Ut-an ljus, ut-an slut på ljus;
Ej ål-der och död och ej slut på det.
Ing-en väg från nöd, ej vis-dom att nå.
Ej upp-nå-else, Bo-dhi-satt-van,
när av Vis-doms-hjärt-at så,
Sin-net gräns-löst;
u-tan hind – er, ut-an frukt-an:
Bor-tom il-lu-sio-ner,
upp-nå fri-het.
Tre-världs Buddhor,
lever av Vis-doms-hjär-tat så,
nå o-öv-er-träff-ad sann Upp-lys-ning.
Så vet att Vis-doms-hjärt-at är
en stor ren bön,
en stor vis bön,
finns ej sån bön,
ing-en ann-an bön
tar bort all-as nöd,
är sant ej falsk.
Där-för så säg vis-doms hjärt-ats bön,
bön-en säg-er:
gån-gen, gån-gen, läng-re gång-en,
gång-en bort-om där, vis-dom är så här.
[1] Visdomens perfektion
[2] Anātman
[3] Bhutatathātā
[4] 見性 Jiànxìng (Satori)