WMG 1. Zhàozhou’s Wú 無

Fallet:

En munk kom till Mästare Zhàozhōu och frågade: "Har en hund Buddha-natur eller inte?"

Zhàozhōu svarade (direkt): "Wú!" 無

Míng Baos kommentar:

Det har skrivits otaliga kommentarer till denna enkla Gōng-Àn. Enkel men ändå så svår. Ett problem kan vara att man inte är säker på hur ordet Wú uttalades på den platsen (Bailin Sí i Hebei) vid den tiden. Den person som då antecknade händelsen använde tecknet 無 som på modern kinesiska uttalas Wú.

Under slutet av Tangdynastin flyttade dock Han-folket söderut och i Taiwan uttalas tecknet "Moh" med ett nasalt ljud medan tecknet "Mo" i Guǎngzhōu (Kanton) uttalas som i Namo från sanskrit. Japanska munkar tog med sig fallet till Japan där man uttalade tecknet "Mu".

En del av historien är att på kinesiska brukar en fråga bekräftas genom upprepning. Frågan var: "Har en hund Buddha-natur eller inte?", där "inte" är samma tecken 無. Detta tecken har flera olika betydelser beroende på sammanhanget.

En annan komplikation är naturligtvis att alla som är bekanta med Mahāyāna vet att alla kännande varelser har Buddha-natur/Bhutatathātā.

Mästare Wúmén kommenterade 100 år senare: "För att studera Chán måste man passera genom mästarnas barriär (Wúménguān); för den ultimata upplysningen är det absolut nödvändigt att bryta sin mentala krets; om man inte gör detta kommer ens sinne att vara fäst vid objekt överallt".

Men säg mig, vad är mästarnas barriär? Detta enda ord, Wú, är det unika låset i dörren till källan; den som kan passera barriären kommer i förbund med mästarna och ser med samma ögon och hör med samma öron.

Wúméns vers: "En hunds Buddha-natur visar fullt ut det sanna budskapet; så snart du går in i 'ja' och 'nej' förlorar du din kropp och slösar bort ditt liv".

I denna Gōng-Àn representerar hunden det mentala tillståndet hos en oupplyst person, medan Buddha-naturen hänvisar både till upplysningens natur och till möjligheten att uppleva upplysning. I detta sammanhang innebär upplysning ett totalt uppvaknande av de högre sinnestillstånd som vanligtvis är dolda bakom vår upptagenhet med subjektiva tankar och handlingar.

Både Zhàozhōu och Wúmén försöker få oss att använda Wú som ett intensivt koncentrationsinstrument för att rensa sinnet och komma till vad vi kallar "stopp". Under den totala upplevelsen av att stanna upp, hämmas inte bara spontana lösa tankar, utan hela ens världsbild, ens egen uppfattning av "verkligheten" upphör. Detta är nödvändigt för att frigöra sinnet från de begränsningar som fasta åsikter och uppfattningar och tvångsmässiga tankebanor innebär.

Wúmén säger: "Förstå inte Wú som meningslös, inte som frånvaron av något".

Uppmärksamhet/Virya

Under processen med sittande övning men Wú bör Wú fräschas upp i sinnet från tid till annan som en intensiv självrannsakan. Gör den så tydlig och objektiv som möjligt. Detta är vad vi kallar "uppmärksamhet på ämnet".

Så länge uppmärksamhet är en del av övningen händer det att dess kapacitet blir svag och då måste den fräschas upp igen. Så under hela processen med sittande övning kan denna metod användas för att hålla sinnet klart och fräscht, så att det inte blir tråkigt, trögt och tungt. Detta kallar vi för "kraften i uppmärksamheten". I början är det svårt att upprätthålla full uppmärksamhet eftersom sinnet störs av många distraherande tankar och visioner. Det är därför vi måste vässa oss gång på gång med koncentrationskraften. Håll ut med kroppens och sinnets hela kraft på sin Gōng-Àn eller vilket ämne man än är upptagen med. Likt en höna som ruvar på sitt ägg eller en katt som vakar över en mus måste vi ägna full uppmärksamhet åt ämnet och bli ett med det, utan att låta sinnet lämna det ens för en sekund! Om sinnet börjar vandra måste vi återvända med det. I takt med att uppmärksamheten ökar blir de distraherande tankarna färre och färre, tills inga av dem existerar (vilket de egentligen aldrig gjorde...).

Under denna process bör uppmärksamhetens kraft bli starkare och starkare för varje gång. Under sessionen är de två största hindren just att bli slö och sömnig och att ha distraherande, irriterande tankar. Om vi kan hålla full uppmärksamhet på ämnet utan avbrott kan vi också övervinna dessa hinder och därmed ytterligare stärka vår förmåga till total uppmärksamhet, så att vi hamnar i det tillstånd som kallas "ett koncentrerat, klart och ostört sinne".

Om vi ägnar oss åt övning blir vi tvingade att anamma denna metod och är desperata att göra vårt yttersta.

Vedanā - Uppfattning

Full uppmärksamhet leder automatiskt till ökad perception. Så vad menar vi med perception? Perception kan alltid kopplas till förnimmelse eller erfarenhet och brukar definieras som "kunskap som uppfattas av sinnena". Det är alltså den mentala reaktionen på ett objekt eller ett ämne. Detta är grunden för vad vi menar med dualism.

Ett skarpt men avslappnat sinne utan åsikter och förutfattade meningar, men med öppna portar ser och uppfattar mer eftersom det inte finns några hinder vägen. Detta är just den ”Portlösa Muren.” Som ett exempel kan man uppfatta andra människor på ett djupare plan, t.o.m. smälta samman till ett enda sinne! Då upplever man klyschan att ”allting är ett” på riktigt. Man får då också insikt i hur man upplever sig själv; är man en betraktare, någon som så att säga, står utanför och iakttar, eller är man ”hel” och därmed delaktig i sitt eget agerande och fullt närvarande mot i skedet?

Chán-Tíng

Chán = Sinnet utan falska tankar

Tíng = Att se sin ursprungliga natur

Chán = Frånvaron av yttre former

Tíng = Frihet från tankarnas förvirring

Översatt och kommenterad av Míng Bǎo.

Redigerad av Grégoire M.

Föregående
Föregående

Wu Men Guan - The Barrier Without A Gate: The whole collection of 48 Gong An’s

Nästa
Nästa

WMG 2. Baizhàng’s Vilda Räven