De sex Pāramitā’s

De sex Pāramitā’s

Ming Bao

De sex Pāramitā’s; generositet, moral, uthållighet, energi, koncentration och visdom kan liknas vid en båt som tar oss över lidandets hav.

Pāramitā’n generositet/Dana är virket, lätt nog för att flyta men inte så lätt att det flyter bort. Likaledes praktiserar en Bodhisattva givande och återhållsamhet men inte så mycket att det inte finns något kvar att arbeta med.

Pāramitā’n moral/ Śīla är kölen, djup nog för att hålla båten upprätt men inte så djup att den håller tillbaka båten genom att släpa i sanden. Likaledes följer Bodhisattvan föreskrifter men inte så många att det inte finns någon valfrihet.

Pāramitā’n uthållighet/Kṣānti är skrovet, brett nog att hålla ett däck men inte så brett att det inte kan skära genom vågorna. Likaledes konfronterar en Bodhisattva inte det som står emot honom utan finner platsen med minst motstånd.

Pāramitā’n energi/Virya är masten, lång nog att hålla ett segel men inte så långa att båten tippar över. Likaledes arbetar Bodhisattvan hårt med sig själv men inte så hårt att han inte har tid för te.

Pāramitā’n koncentration/Dhyāna är seglet, slätt nog att fånga upp karmas vind men inte så slätt att det inte fångar brisen eller spräcks i en by. Likaledes stillar Bodhisattvan sinnet men inte så mycket att det förtvinar och dör.

Pāramitā’n visdom/Prajñā är rodret, fiffigt nog att styra båten men inte så fiffigt att det får båten att segla i cirklar. På så vis ger sig Bodhisattvan som följer Pāramitā’s ut på den största av alla resor mot befrielsens fjärran strand.

The First Pāramitā – to offer (GB) S längre ned.

Dámó/Bodhidharma claimed that if one drove the first paramita, Dana/Giving, to perfection, all the other paramitas would automaticly be perfected as well.

Dana, to give or to share, starts out with one seeing the possibility to contribute in some way to one thing or another. The more skillful we become in recognizing these opportunities the more often will we discover that we actually have these opportunities. To see a situation where ones aid is needed also leads to the discovery that one actually has more and more to share. As our giving karma ripens, we realize that the more we can give, the more we have a possibility to do so.

This is the reason why Damo insisted that perfection of Dana by itself leads to perfection of wisdom, meditation, zeal, patience and morality. As ones karma for offering develops one will naturally develop a refined understanding of the interconnectedness of all things and their inherent Śūnyatā/Kōng and a clear perception on how to contribute in the best way.

This also means that one’s meditation will be refined: a developed  capacity for a developed mind and focus. It means to have the energy and motivation to act as is needed when it is needed: perfection of a clear judgement. It means having a sensitivity for timing and acting only when and as it’s necessary.

To offer is to develop the resources in the present moment, in this very breath, to open up the gates to freedom and seeing all things/dharmas as they really are.

Första Pāramitā’n – att offra

Bodhidharma/Dámó hävdade att om man finslipade första paramitan – Dana – till perfektion så skulle de fem övriga också utföras perfekt.

Dana, att ge, börjar med att man ser en möjlighet att bidra till något på något speciellt sätt. Ju bättre vi blir på att se sådana tillfällen desto oftare upptäcker vi också att vi faktiskt befinner oss i en situation att göra så. Att se fler möjligheter att erbjuda vad som behövs, vad som kan förbättra en situation innebär också att man har mer och mer av det som behövs, mer och mer som man kan berika en situation med. Efterhand som vår Karma för att offra och ge mognar så upptäcker vi att ju mer vi förmår att ge, desto mer har vi möjlighet att ge.

Det är därför Bodhidharma insisterade på att perfektion av Dana automatiskt leder till perfektion av visdom, meditation, uthållighet, tålamod och moral. Efterhand som ens Karma för att offra utvecklas så kommer man naturligt att utveckla en förfinad förståelse för alla tings samhörighet och ömsesidiga beroende och hur man på ett meningsfullt sätt bidrar till det.

Detta innebär då även perfektion av ens meditation: en ökande kapacitet för ett utvecklat medvetande och uppmärksamhet. Det innebär att ha energin och motivationen att handla så som behövs, när det behövs: perfektionen av mål och mening. Det innebär en sensitivitet för timing och att handla bara när och så som det behövs: utvecklingen av tålamod.

Att offra är att utveckla resurserna i den nuvarande stunden, i just detta andetaget, för att öppna portarna till befrielse och att återställa alla ting till sitt naturliga tillstånd.