Bodhidharma/Dámó 达摩                            

Mycket av det vi vet om Bodhidharma[1] är baserat på tradition där vi kan ha svårt att skilja fakta från fiktion. Men vi räknar honom som den förste Kinesiske Chán-förfadern och den 28:e Indiske Buddhistiske mästaren i en arvslinje tillbaka till Buddhan Śakyamuni. Han antas ha dött omkring 530 v.t. Det viktiga med honom är att han utgör en lysande arketyp för den djupsinniga befrielsemetoden vi kallar för Chán.

Bodhidharmas riskfyllda resa från Indien till Kina för att överföra Buddhans ultimata undervisning erbjuder en bestående lockelse, och är en inspiration till den kringvandrande anda som berikar Chán-historien. Att resa först för att finna och sedan för att sprida den sanna läran är en påtaglig, levande del av Chán-traditionen. Chán kombinerar denna tradition med ett element av upprorisk livsinställning. Som sådan har den historiskt krossat samhällsformer med kaster, klasser och kön.

Född som en Indisk prins blev Bodhidharma elev till den 27:e Indiske förfadern i Chán-traditionen, Prajñādhara. Han uppmanade Bodhidharma att resa till Kina, och efter ett tag gav han sig iväg på en tre-årig resa till Guǎngzhōu​ via de farliga sunden i Malacca. Han kom fram till Kina under det sena 400-talet och blev kvar i södra Kina under flera år, möjligtvis för att lära sig Kinesiska, innan han reste vidare norrut.

Central i legenden om Bodhidharma/Pútídámó​ är hans möte med kejsaren Liáng Wǔdi av Liáng-dynastin. Legenden kring deras möte tjänar som det ultimata exemplet på Chán’s kompromisslösa instruktionsmetod.

Kejsare Wǔdi hade kommit till makten genom intriger och mord, men efter att han fick makten blev han en hängiven beskyddare av Buddhismen. Som gottgörelse för sina begångna synder byggde han många Buddhistiska tempel och såg till att munkar och nunnor hade det bra. Men när han frågade Bodhidharma hur mycket meriter han hade samlat från dessa aktiviteter svarade denne, ”Inga meriter.” Kejsaren bad då Bodhidharma att framlägga Buddhismens högsta sanning, på vilket han svarade, ”Tomhet. Inget heligt.”

Kejsaren frågade då, ”Vem är det då som står framför mig?”

Bodhidharma svarade, ”Jag vet inte.”

Efter sitt möte med kejsare Wǔdi, begav sig Bodhidharma av norrut, korsande Yangtze-floden/Cháng Jiāng​ på ett grässtrå, en scen som ofta avbildas i Kinesiska målningar och skulpturer. På sin väg passerade han en klyfta, i bergen norr om Guǎngzhōu, där han stannade för att dricka vatten ur en källa. Han lär då ha sagt att, ”Detta vatten är så friskt och helande att här borde man bygga ett kloster!” Detta skedde också mycket riktigt senare och det blev känt som den Sjätte Patriarkens Kloster Cáo Xi, beläget i Guǎngdōng​-provinsen[2] i södra Kina. Där finns Bodhidharmas källa bevarad än i dag. Han fortsatte därefter vidare norrut tills han kom till Shàolín-klostret på berget Sóng utanför den dåvarande huvudstaden Lòuyáng. Där satte han sig i en grotta i klippan ovanför klostret och lär ha blivit där i nio år, stirrande in i väggen. Han blev också känd för sin bestämdhet och hans bistra uppsyn förutspår de framtida rädslosamma upplysnings-portarna i Línjì’s rop, Déshān’s käpp samt Yúnmén’s och Zhàozhōu’s ett-ords-barriärer.

Dámó förknippas med skriften Lańkāvatāra Sūtra (se särskild text nedan). Enligt hans Dharma-arvtagare Huìkě lär han ha sagt, “När jag observerar Han-landet (Kina) finns endast denna sūtra som de dygdiga kan vara i harmoni med och som skall få stor spridning i detta land”

[1] ”Den Blåögde Barbaren”, Bìyǎnhú.

[2] Tidigare Kwangtung.

Dámó’s Principmetod                                                                          

Lǐ - Princip – alla varelser äger samma natur.

När du använder principmetoden finner du att det finns ingenting att tala om och ingenting att göra. Du använder inte logik och det finns inget behov av att praktisera. Du förvandlar bara ditt sinne till en vägg. Denna vägg är genomskinlig och rör sig inte. Däremot kan du hänga saker på den och skriva på den. Men själva väggen förändras inte. Ditt Sinne kan innehålla kunskap och erfarenheter, men förblir oberört av dem. I verkligheten är ditt Sinne tomt på allting, precis så som väggens substans varken blir större eller mindre av det som hängs på den.

När sinnet är förvirrat tror du på att det som finns lagrat i det är du. Du försöker oupphörligt att stoppa in saker i det och att ta ut annat, vilket bara ökar den mentala rörelsen och förvirringen. Sinnet är märkligt: När du inte behöver något som finns lagrat i det kommer det ut och stör dig. Och tvärtom, när du behöver något från sinnet händer det ofta att detta något vägrar att dyka upp.

När detta sinne är lugnt och stilla behöver du inte oroligt söka efter information. Med ett lugnt sinne finns det du behöver tillgängligt. Men om du kommer till korta är det för att ditt sinne snurrar av krav och förvirring. När ditt sinne är likt en vägg, användbart men orörligt, då är sinnet likt en Buddha.

För att hjälpa oss att få ett stilla orörligt sinne gav Dámó oss den andra metoden, praktikmetoden. 

Dámo’s Praktik Metod 

1.    Att uthärda resultatet av tidigare handlingar (Karma – Vipāka)

2.    Att agera enligt rådande situation. (Dùn)

3.    Att inte söka något.

4.    Att praktisera Dharṃaṃ: att se sanningen i tingens rena natur; att alla ting i sig är tomma (Śūnyatā).

Första stadiet handlar om att erkänna Duḥkha. Du förstår att dina problem och svårigheter härstammar från tidigare karma, att allt som existerar i det nuvarande har sitt ursprung någon annanstans, någon annan gång. Förmodligen har du inte vetskap om detta tingens ursprung. Det som har fört oss och allting omkring oss fram till denna stund går tillbaka till oräkneliga liv. De flesta av oss kan inte se djupt in i det förgångna och det finns inte något sätt för oss att bevisa existensen av tidigare liv. Även i detta livet finns det mycket som vi inte kan minnas. Så, när vi stöter på otrevligheter och svårigheter måste vi förstå att orsakerna finns i oss själva och acceptera konsekvenserna som vi nu möter.

Innebär då denna ovillkorliga acceptans att Chán-vägen är passiv eller negativ? Inte alls. Om vi förstår att vårt förflutna har lagt grunden till vårt nuvarande miserabla tillstånd, kan vi också se att här och nu är grunden för vår framtid. Vi kan skapa en ny orsak för att motverka vårt nuvarande lidande och omedelbart leda in oss i en mer positiv riktning. Genom att skapa nya positiva orsaker betalar vi så att säga tillbaka skulder som har samlats i vårt förflutna.

I Andra stadiet utvecklar vi medvetenheten att det vi finner gott eller trevligt också är ett resultat av orsaker i det förflutna, och fastnar inte i känslor av tillfredställelse. Vi ser inte tur som ett tecken på vår storhet eller hur speciella vi är. Vi låter inte sådana saker bygga på vårt själv. Det goda som händer oss är bara resultatet av allt det hårda arbete vi har lagt ner i tidigare liv.

En Chán-utövare bör bibehålla en attityd av jämnmod. Om det kommer pengar, då kommer det pengar. Om de förvinner, då försvinner de. Ingen av situationerna bör skapa vilda fluktuationer i sinnet.

Vid Tredje stadiet bibehåller en utövare en attityd av Icke Sökande. Naturligtvis blir ingenting gjort om man inte gör något, det är själva strävan, önsketänkandet det handlar om här. ”Att bara göra”/Wú Wéi.

Söker vi inte något finns det inte enda mål att uppnå. Icke desto mindre måste vi arbeta hårt. Utan hårt arbete blir livet meningslöst. Vi behöver arbeta. Vi behöver motivation för att utföra våra dagliga uppgifter. Men när det gäller andlig utveckling så innebär ett särskilt mål hinder på vägen mot det målet. 

Om du t.ex. praktiserar för att uppnå upplysning så finner du att ditt mål flyttar sig längre och längre bort från dig. Sann upplysning betyder befrielse, både från hinder skapade av självet och från de som skapas av den yttre världen. Sökande, även efter upplysning, är bara ytterligare ett hinder.

Slutligen kommer vi till det Fjärde stadiet av praktiken där man helt enkelt bara gör det som måste göras. Det du behöver av mig, det gör jag.  Fram till och med det tredje stadiet kan det fortfarande finnas någon form av negativitet i ens attityd. Men vid det fjärde stadiet manifesterar utövaren en positiv, rättfram attityd som återspeglas i ens handlingar.

Ansträng dig att vara så bra som möjligt i varje situation du befinner dig i, oavsett hur den ser ut; agera inte i någon illusion du räds eller förväntar dig. Var fullt närvarande. När saker och ting förändras, förändras du med dem. Med en sådan attityd kommer ditt liv att flyta fram smidigt och dina hinder och bekymmer kommer att vara få.

Damo’s Dharma-överföring

Dámó kallade samman sina fyra elever och sa, ”Tiden har kommit för mig att återvända till Indien. Kan var och en av er säga något för att demonstrera er förståelse?”

En elev som hetta Dào Fù sa, ”Som jag ser det, är det inte bundet till ord och fraser, inte heller är det åtskilt från ord och fraser. Detta är funktionen hos Dao.”

Dámó svarade, ”Du har uppnått min hud.”

Nunnan Zōng Shī svarade, ”Enligt min förståelse, är det likt en lysande glimt av AkṣobhyaBuddhas värld. En gång sett, behöver det inte ses igen.”

Dámó svarade, ”Du har uppnått mitt kött.”

Eleven Dào Yü sa, ”De fyra elementen är alla tomma och de fem skandhas är utan faktisk existens. Som jag ser det finns det inte ett enda dharma[1] att uppnå.”

Dámó svarade, ”Du har uppnått mina ben.”

Därefter bara bugade Huìkě, reste sig och stod rakt upp.

Dámó svarade, ”Du har uppnått min märg.”

Efter att han hade överfört sitt Sinnes-Sigill till Huìkě, så säger en legend att han blev förgiftad av en avundsjuk konkurrent. Det sägs att han inte gjorde något försök att avvärja detta eftersom hans uppgift i Kina var färdig. Sittande upprätt gick han bort. Tre år senare så när en munk vid namn Song Yun på väg hem från ett uppdrag i ”väst” mötte han Dá Mó vandrande i Himalaya med en sandal hängande från sin stav. När Song Yun frågade vart han var på väg svarade han, ”Till Indien”. Song Yun återvände hem och återgav historien för den nye kejsaren, Xiao Chung. Därefter öppnades Dá Mó’s grav och man upptäckte att hans kropp saknades. Det enda som fanns där var en sandal…

[1] dharma är här lika med ting.