Línjì Yìxuán 臨濟義玄 (?-866)

 

•       11:e generationen

•       Elev och Dharma-arvinge till Huángbò Xīyùn

•       Praktiserade också under Guīshān Lǐngyǒu

•       Använde plötsliga skrik och slag under den tidiga eran.

•       Har gett namn åt den enda överlevande linjen

•       Rinzai Gigen på Japanska

 

Föddes i staden Nánhuá i södra Kina, nära 6:e Patriarkens kloster med samma namn. Trots att han praktiserade under Guīshān så skedde hans upplysning under Huángbò, med läraren Gao’an Dàyú som en viktig spelare i dramat.

Från allra första början av hans vistelse hos Huángbò skötte Línjì sina sysslor exemplariskt. Vid den tiden tjänade Mùzhōu Dàomíng som huvudmunk.

Mùzhōu frågade Línjì, ”Hur länge har du praktiserat här?”

Línjì sa, ”Tre år.”

Mùzhōu sa, ”Har du varit på en intervju med mästaren eller inte?”

Línjì sa, ”Det har jag inte. Jag vet inte vad jag skulle fråga honom om.”

Mùzhōu sa, ”Varför inte fråga honom, ’Vad är den essentiella betydelsen av Buddhismen?’”

Så Línjì gick för att träffa Huángbò, men innan han kunde avsluta sin fråga slog Huángbò till honom.

Línjì gick ut och Mùzhōu frågade honom, ”Vad hände när du frågade honom?”

Línjì sa, ”Innan jag kunde få ut orden slog han mig. Jag förstår inte.”

Mùzhōu sa, ”Gå och fråga honom igen.”

Så Línjì frågade Huángbò igen, och igen slog Huángbò till honom. Línjì frågade en tredje gång, och Huángbò slog honom igen.

Línjì återgav detta till Mùzhōu sägande, ”Tidigare uppmanade du mig att fråga om Dharman men allt jag fick var en omgång. På grund av onda karmiska krafter har jag inte förmågan att förstå det grundläggande mysteriet. Så, idag reser jag härifrån.”

Mùzhōu sa, ”Om du skall resa, så måste säga farväl till mästaren.”

Línjì bugade och gick.

Mùzhōu gick så till Huángbò och sa, ”Den munken som ställde frågorna – även om han är ung så är han något särskilt. Om han kommer för att säga farväl till dig så var snäll och ge honom lämpliga instruktioner. Senare kommer han att bli ett stort träd under vilket alla på jorden skall finna uppfriskande skugga.”

Nästa dag när Línjì kom för att ta farväl av Huángbò, sa denne, ”Du behöver inte gå någon annanstans. Gå bara över till Gao’án klostret och praktisera med Dàyú. Han förklarar för dig.

När Línjì kom till Dàyú, sa denne, ”Var har du kommit ifrån?”

Línjì sa, ”Från Huángbò.”

Dàyú sa, ”Vad sa Huángbò?”

Línjì sa, ”Tre gånger frågade jag honom om den grundläggande doktrinen och tre gånger blev jag slagen. Jag vet inte om jag gjorde något fel eller ej.”

Dàyú sa, ” Huángbò har gamla farmoderliga känslor och uthärdar alla sina svårigheter för din skull – och här kommer du och frågar om du gjort något fel eller ej!”

När han hörde dessa ord väcktes Línjì.

Línjì sa sedan, ”Faktiskt så är Huángbò’s Dharma inte så fantastisk.”

Dàyú grabbade tag i honom och sa, ”Du din lille sängvätare! Du kom just och sa att du inte förstår. Men nu säger du att det är mycket med Huángbò’s undervisning. Vad ser du? Tala! Tala!”

Línjì slog då Dàyú i sidan tre gånger.

Dàyú släppte honom, sägande, ” Huángbò är din lärare. Jag har ingenting med detta att göra.”

Línjì lämnade Dàyú och återvände till Huángbò.

Huángbò såg honom och sa, ”Den här killen kommer och går. Hur kan han någonsin stanna?”

Línjì sa, ”Bara genom farmoderlig omsorg.”

Línjì bugade så och ställde sig framför Huángbò.

Huángbò sa, ”Vem har gått och återvänt?”

Línjì sa, ”Igår tog jag emot jag mästarens omsorgsfulla instruktioner. Idag gick jag och praktiserade hos Dàyú’s.”

Huángbò sa, ”Vad sa Dàyú?”

Línjì återgav då sitt möte med Dàyú.

Huángbò sa, ”Den gamle typen Dàyú pratar för mycket! Nästa gång jag ser honom skall jag ge honom ett smärtsamt rapp.”

Línjì sa, ”Varför vänta till senare, här är ett rapp just nu!”, och slog till Huángbò.

Huángbò skrek, ”Den här galne typen har kommit hit och grabbat tag i tigerns morrhår!”

Línjì skrek till.

Huángbò ropade då till sin följeslagare, ”Ta den här galningen till praktik-hallen!”

 

Línjì reste för att besöka Bodhidharmas stupa. Vaktmästaren frågade honom, ”Skall du först buga för Buddha, eller först för den Förste Anfadern?”

Línjì sa, ”Jag bugar inte för någon av dem.”

Vaktmästaren sa, ”Hur har Buddha och den Förste Anfadern sårat dig?”

Línjì skakade sina ärmar och gick.

 

Línjì sa, ”Det finns en slags student som reser till Wǔtái Shān ​[1] för att söka upp Mañjuśrī [2]. En sådan student har redan gjort ett misstag! Det finns ingen Mañjuśrī på Wǔtái Shān. Vill du lära känna Mañjuśrī? Det är precis det som är framför dina ögon! Från början till slut så är det ingenting annat. Tvivla inte på det vart än du går. Det är den levande Mañjuśrī.

 

När Línjì skulle dö satt han upprätt och sa, ”Efter att jag är borta, så kan min Skatt Av Det Sanna Dharmaögat inte förstöras.”

Línjì’s elev, Sancheng sa, ”Hur skulle vi våga förstöra mästarens Skatt Av Det Sanna Dharmaögat?”

Línjì sa, ”I framtiden, om någon frågar om min undervisning, vad kommer du att säga till dem?”

Sancheng ropade.

Línjì sa, ”Vem kunde tro att min Skatt Av Det Sanna Dharmaögat skulle förstöras av denna blinda åsna?”

När han hade sagt dessa ord, dog han, sittande upprätt.

[1] De fem topparnas berg.

[2] Wénshū på Kinesiska. Idén om att Mañjuśrī har sin hemvist där går tillbaka till Avataṃsaka Sūtra där hans hemvist beskrivs som ”liggande på det kalla klara berget i nordöst” (Qīngliáng Shān). Detta berg var känt i Indien också och många pilgrimer reste från Indien till Kina för att besöka Mañjuśrī. Bodhisattvan tros att ofta visa sig där i form av en pilgrim mm eller, oftare, i form av ett femfärgat moln.