Zhàozhōu’s Wú 無 & Uppmärksamhet

Wúménguān nr 1

Översatt och kommenterad av Míng Bǎo

 無

En munk kom till mästaren Zhàozhōu och frågade, ”Har en hund Buddhanatur eller inte?”

Zhàozhōu svarade (direkt), ”Wú!”

Míng Bǎo, ”Det har skrivits otaliga kommentarer till denna enkla Gōng-Àn. Enkel men ändå så svår. Ett problem kan vara att man inte är säker på hur ordet Wú uttalades på den platsen (Bailin Sí i Hebei) på den tiden. Den som sedan nedteckande händelsen använde tecknet ​無 vilket i modern Kinesiska uttalas Wú. 

Men, under slutet av Tang-dynastin flyttade Han-folket söderut och på Taiwan uttalas tecknet ”Moh” med ett nasalt ljud medan man i Guǎngzhōu (Canton) uttalade tecknet ”Mo” som i Namo från Sanskrit. Japanska munkar tog fallet med sig till Japan där man uttalade tecknet ”Mu”.

Till historien hör att man i Kinesiskan vanligtvis bekräftar en fråga genom upprepning. Frågan löd, ”Har en hund Buddhanatur eller inte?”, där ”inte” utgörs av samma tecken 無. Detta tecken har flera olika betydelser, beroende på sammanhanget.

En annan komplikation är naturligtvis att alla som är bekanta med Mahāyāna vet att alla kännande varelser har Buddhanatur/Bhutatathātā.

Mästaren Wúmén kommenterade 100 år senare, ”För att studera Chán måste man passera igenom mästarnas barriär (Wúménguān); för slutgiltig upplysning är det helt nödvändigt att bryta sitt mentala kretslopp. om man inte gör detta kommer ens sinne att vara fäst vid objekt överallt.”

Men säg mig, vad är mästarnas barriär? Detta enda ord, Wú, är det unika låset i dörren till källan. den som kan passera igenom barriären kommer i lag med mästarna och ser med samma ögon och hör med samma öron.

Wúmén’s vers, ”En hunds Buddhanatur visar till fullo på den sanna föreskriften; så snart som du kommer in på ’ja’ och ’nej’ så förlorar du din kropp och slösar bort ditt liv.”

I denna Gōng-Àn representerar hunden det mentala tillståndet hos en oupplyst person medan Buddhanaturen refererar både till upplysningens natur och till möjligheten att uppleva upplysning. I detta sammanhang innebär upplysning ett totalt uppvaknande av de högre sinnestillstånden vilka vanligtvis ligger dolda bakom vår upptagenhet med subjektiva tankar och handlingar.

Både Zhàozhōu och Wúmén försöker få oss att använda Wú som ett intensivt koncentrations-instrument för att klarna sinnet och komma till det vi kallar att ”stanna upp”. Under den totala upplevelsen av att stanna upp, hindras inte bara spontana lösryckta tankar, utan hela ens världssyn, ens egen uppfattning om ”verkligheten” upphör. Detta är nödvändigt för att befria sinnet från begränsningarna av bestämda åsikter och uppfattningar samt tvångsmässiga tankebanor.

Wúmén säger, ”Förstå inte Wú som innehållslöst, inte som frånvaro av något.”

Uppmärksamhet/Virya

Under processen av sittande praktik men Wú så bör Wú då och då friskas upp i sinnet likt en intensiv självrannsakan. Gör det så klart och objektivt som det bara är möjligt. Detta är vad vi kallar ”Uppmärksamhet på ämnet.”

Så länge som uppmärksamhet ingår i praktiken, händer det att dess förmåga blir svag och då måste den friskas upp igen. Så, under hela processen av sittande praktik kan denna metod användas för att hålla sinnet klart och fräscht, så att det inte blir slött, trögt och tungt. Detta kallar vi för ”Uppmärksamhetens kraft.” I början är det svårt att behålla full uppmärksamhet eftersom sinnet störs av många förledande tankar och visioner. Det är därför vi gång efter annan måste skärpa oss med koncentrationens kraft. Hålla ut med all kraft i kropp och sinne på ens Gōng-Àn eller vilket ämne man nu är upptagen med. Likt en höna som ruvar på sitt ägg eller en katt som vaktar på en mus, måste vi vara fullt uppmärksamma på ämnet och bli ett med det och inte låta sinnet lämna det ens för en sekund! Om sinnet börjar vandra måste vi återvända med det samma. Efterhand som uppmärksamheten växer blir avledande tankar färre och färre, tills ingen av dem existerar (vilket de ju egentligen aldrig har gjort…)

Under denna process bör kraften i uppmärksamheten bli starkare och starkare för varje gång. Under sittningen är de två huvudsakliga hindren just att bli slö och sömnig samt att ha störande, irriterande tankar. om vi oavbrutet kan behålla full uppmärksamhet på ämnet så kan vi också övervinna dessa hinder och därmed ytterligare stärka vår förmåga till total uppmärksamhet, så att vi hamnar i det tillstånd som kallas ”ett koncentrerat, klart och ostört sinne.”

Om vi engagerar oss i praktiken är vi tvungna att ta till oss denna metod och är desperata att göra vårt yttersta.

Vedanā – Perception

Full uppmärksamhet leder automatiskt till ökad perception. Vad menar vi då med perception? Perception kan alltid knytas samman med sensation eller upplevelse och definieras vanligtvis som ”kunskap uppfattad med sinnena.” Det är alltså den mentala reaktionen på ett objekt eller ett ämne. Detta är grunden för det vi menar med dualism.

Ett skärpt men avslappnat sinne utan åsikter och förutfattade meningar, men med öppna portar ser och uppfattar mer eftersom det inte finns några hinder vägen. Detta är just den ”Portlösa Muren.” Som ett exempel kan man uppfatta andra människor på ett djupare plan, t.o.m. smälta samman till ett enda sinne! Då upplever man klyschan att ”allting är ett” på riktigt. Man får då också insikt i hur man upplever sig själv; är man en betraktare, någon som så att säga, står utanför och iakttar, eller är man ”hel” och därmed delaktig i sitt eget agerande och fullt närvarande mot i skedet?

Chán-Tíng

Chán = Sinnet utan falska tankar

Tíng = Att se sin ursprungliga natur

Chán = Frånvaron av yttre former

Tíng = Frihet från tankarnas förvirring