Tro I Sinnet/Xīnxīnming Jīng

Tro i Sinnet/Xīnxīnming Jīng

Översättning och arrangemang, Míng Bǎo​

Den sto-ra väg-en är ej svår för den som in-te välj-er mer så ut-an hat och kär-lek blir allt ljust och klart och gör man mins-ta sär-skilj-ning ställs jord och him-mel mot var-ann men öns-kar du att san-ning se ge upp var å-sikt för och mot att av-sky och att före-dra det-ta sin-nets sjuk-dom är när Väg-ens men-ing ej för-ståtts så upp-rörs Sinn-ets dju-pa ro en väg per-fekt som änd-lös rymd där in-tet sak-nas in-tet finns i ö-ver-flöd dess så-dan-het kan ick-e ses när vi väl-jer för och mot lev ej i bun-den-het av yttre ting och ej i käns-lor ut-av tom-he-ten i ting-ens en-het klar och lugn fel-syn upp-hör sed-an snart att strä-va ef-ter still-het ut-an rö-rel-se då så-dan still-het är en rö-rel-se att hål-la fast vid sär-skilj-ning det är att ald-rig kän-na en-het-en för-står du in-te en-het-en blir för-lust-en dub-belt stor för-ne-ka ting-ens verk-lig-het det är att sak-na der-as verk-lig-het att hål-la fast vid ting-ens tom-het är att sak-na der-as verk-lig-het Ju mer du tal-ar om och tän-ker på ju läng-re bort är sann-in-gen så slu-ta ta-la slu-ta tän-ka du kan fär-das vart du vill att till käl-lan gå till-ba-ka är att fin-na sann-ing-en men tro på namn och form det är att käll-an för-bi-se vak-na upp det inne-bär gå bort-om tom-het och vi-sion den tom-ma värld-ens skift-ning-ar ger o-kun-skap en verk-lig-het sök inte ef-ter sann-ing-en håll ba-ra upp med å-sik-ter bli in-te kvar i du-al-ism men und-vik sånt med nog-grann-het finns så myck-et som ett spårav rätt och fel, det här det där blir sin-net fast i vil-sen-het all del-ning kom-mer i-från en-het-en kläng inte fast vid en-het ens när sin-net rik-tigt o-stört är kan ting-en ej be-svä-ra mer ut-an be-svär ej tio-tus-en ting och sin-net upp-rörs inte mer när tank-ar-nas ob-jekt dör ut dör ä-ven tank-ar-nas sub-jekt ob-jekt ob-jekt för ett sub-jekt sub-jekt sub-jekt för ett ob-jekt det ena ger det and-ra bå-da vil-ar de i tom-het-en de sär-skiljs ej i tom-het-en och bå-da är i tio-tus-en ting när grovt och fint till slut blir ett du tänk-er in-te för och mot den sto-ra Väg-en god och lugn är inte lätt ej hel-ler svår be-grän-sat sin-ne hind-rar dig ju mer du skyn-dar des-to läng-re tid det tar för den som hål-ler fast kan ej få nog och vil-se snart han går låt tin-gen vara på sitt sätt ess-en-sen vark-en kom-mer el-ler går hör-sam-ma tings na-tur och fritt och o-stört Väg-en gå med bund-na tan-kar san-ning-en den ej kan ses och bör-dan blir då tung av o-lust och be-svär så var-för föl-ja en av två om du vill föl-ja en-hets väg acc-ep-tera Sinn-et som det är ty att acc-ep-te-ra helt och fullt är sam-ma som sann Upp-lys-ning den vi-se sträv-ar ej mot mål men dår-en fjätt-rar fast sig själv én Dhar-ma blott det finns och ick-e fle-ra dår-en kläng-er fast vid ting i Sin-net ska-pas ill-us-ion en mot-sats visst ju det-ta är o-kun-nig-het ger ro och o-ro och en upp-lyst var-ken el-ler har all mot-sats kom-mer från o-kun-nig-het likt dröm-mar dår-akt-igt att fån-ga dem för-lust och vinst samt rätt och fel ta av-stånd från allt sånt för gott om ögat ald-rig sov-er mer för-svin-ner dröm-mar av sig självt om Sin-net det blir ab-so-lut be-va-ras ting-ens så-dan-het för-stås mys-ter-iet av Så-dan-het så vitt-rar al-la ytt-re band när al-la ting-en jäm-likt ses till ur-sprung-et vi å-ter-vänt glöm bort ting-ens e-xis-tens och gå bort-om lik-nel-ser stan-na in-gen rö-rel-se rör dig in-gen vi-la alls när des-sa mot-sat-ser dör ut då upp-hör äv-en en-het-en på det-ta pas-sar ing-en lag för ett i en-lig-het med Väg-en sam-lat Sin-ne av-tar själv-isk sträv-an helt tvi-vel och för-vir-ring dör och til-lit präg-lar vå-ra liv ing-et kläng-er fast vid oss vi håll-er ej vid någ-ot fast allt lys-er tomt och klart ut-an hjälp av Sin-nets kraft här är tan-ke käns-la int-et värt i den-na värld av Så-dan-het finns själv och and-ra inte mer för att kom-ma dit du vet du mås-te in-se ‘så är dét’ i det-ta fin-nes ick-e två Ing-et åt-skiljt ing-et kvar i ti-o rikt-ning-ar de v-ise har vak-nat upp till san-ning-en och san-ning-en ej töj-as kan i tid och rum ej nå-gon-stans ett ö-gon-blick ti-o tu-sen år tom-het här och tom-het där om vi ser den el-ler ej i ti-o rikt-ning-ar den är o-änd-ligt smått blir li-ka stort ty ytt-re reg-ler gäl-ler ej o-änd-ligt sto-ra ting blir små och grän-ser sud-das sed-an ut det som är är sam-ma som det in-te är det som in-te är är sam-ma som det är där det-ta till-stånd in-te är dröj in-te kvar på såd-an plats ett i allt och allt i ett så kan nu det-ta helt för-stås din oro sak-nar in-ne-börd där tro och Sin-ne ej är två och tro och Sin-ne är ej två här ord-en sak-nar in-ne-börd här finns (långsamt) ej nu, ej sen, ej då.